Efter stroke har patienter ofta onormal balansfunktion på grund av dålig fysisk styrka, dålig rörelsekontrollförmåga, brist på effektiv framförhållning och avsaknad av progressiva och reaktiva posturala justeringar.Därför kan balansrehabilitering vara den viktigaste delen av patienternas tillfrisknande.
Balans inkluderar reglering av rörelsen av de anslutna segmenten och den stödjande ytan som verkar på de stödjande lederna.På olika stödytor gör förmågan att balansera kroppen att kroppen kan genomföra dagliga aktiviteter effektivt.
Balansrehabilitering efter stroke
Efter en stroke kommer de flesta patienter att ha balansstörningar, vilket allvarligt påverkar deras livskvalitet.Kärnmuskelgruppen är centrum i den funktionella motorkedjan och är grunden för alla lemrörelser.Omfattande styrketräning och förstärkning av kärnmuskelgrupper är effektiva sätt att skydda och återställa balansen i ryggraden och muskelgrupperna och underlätta genomförandet av träningen.Samtidigt bidrar träning av kärnmuskelgruppen till att förbättra kroppens förmåga att kontrollera i instabila situationer och därigenom förbättra balansfunktionen.
Klinisk forskning fann att patienternas balansfunktion kan förbättras genom att stärka deras core-stabilitet genom effektiv träning på patienternas bål- och coremuskelgrupper.Träning kan avsevärt förbättra stabiliteten, koordinationen och balansfunktionen hos patienter genom att stärka effekten av gravitationen i träningen, tillämpa biomekaniska principer och utföra träning med sluten kedja.
Vad omfattar balansrehabilitering efter stroke?
Sittbalans
1, Rör vid föremålet framför (böjd höft), laterala (bilaterala) och posteriora riktningar med dysfunktionsarmen och återgå sedan till neutral position.
Uppmärksamhet
a.Räckvidden ska vara längre än armarna, rörelsen ska omfatta hela kroppens rörelse och ska nå gränsen så nära som möjligt.
b.Eftersom muskelaktivitet i nedre extremiteter är viktig för sittande balans, är det viktigt att belasta den nedre extremiteten på dysfunktionssidan när du sträcker dig med dysfunktionsarmen.
2, Vrid huvudet och bålen, titta bakåt över axeln, återgå till neutralläge och upprepa på andra sidan.
Uppmärksamhet
a.Se till att patienten roterar bålen och huvudet, med bålen upprätt och höfterna böjda.
b.Ge ett visuellt mål, öka svängavståndet.
c.Fixera vid behov foten på dysfunktionssidan och undvik överdriven höftrotation och abduktion.
d.Se till att händerna inte används för stöd och att fötterna inte rör sig.
3, Titta upp i taket och återgå till upprätt läge.
Uppmärksamhet
Patienten kan tappa balansen och falla bakåt, så det är viktigt att påminna honom/henne om att hålla överkroppen framför höften.
Stående balans
1, Stå med båda fötterna isär i flera centimeter och titta upp i taket och återgå sedan till upprätt position.
Uppmärksamhet
Innan du tittar uppåt, korrigera den bakåtgående trenden genom att påminna höften om att röra sig framåt (höftförlängning bortom neutral) med fötterna fixerade.
2, Stå med båda fötterna isär i flera centimeter, vrid på huvudet och bålen för att se bakåt, återgå till neutral position och upprepa på motsatt sida.
Uppmärksamhet
a.Se till att bibehålla den stående inriktningen och höfterna är i utskjutet läge när kroppen roterar.
b.Fotrörelse är inte tillåten, och vid behov, fixera patientens fötter för att stoppa rörelsen.
c.Ge visuella mål.
Hämta i stående position
Stå och hämta föremål framför, i sidled (på båda sidor) och bakåt med en eller båda händerna.Bytet av föremål och uppgifter bör överskrida armlängden, vilket uppmuntrar patienter att nå sina gränser innan de återvänder.
Uppmärksamhet
Bestäm att rörelse av kroppen sker vid anklarna och höfterna, inte bara på bålen.
Ettbensstöd
Öva på att hämta med vardera sidan av armar och ben framåt.
Uppmärksamhet
a.Se till att höftförlängning på stående sida och upphängningsbandage finns tillgängliga i ett tidigt skede av träningen.
b.Steg fram på steg av olika höjd med den friska nedre extremiteten kan avsevärt öka viktbelastningen på den dysfunktionella extremiteten.
Posttid: 2021-jan-25